.

.

Lycka är ett tillstånd, inte ett mål.


Slöardag.

Igår var det en riktig slöardag, jag gjorde inte många knop. Jag plockade lite här hemma och städade undan lite efter lördagen men så mycket mer än så blev det inte. Orken fanns inte över huvudtaget, och tröttheten gnagde i mig. Efter en lång dag slocknade jag på sängen strax före åtta på kvällen och vaknade av en timme senare av ett sms. Det var som att all luft bara gick ur mig igår, efter en superlördag så var allt det roliga över och verkligheten kom ifatt mig. Men efter att ha slappat hela dagen igår så var det bara att ta nya tag idag och sätta igång med skolarbetet. Inledning och syfte till B-arbetet är färdigskrivet plus att jag har mailat chefen på äldreboendet om att jag kan jobba första semesterperioden. Jag tvekade först på om jag ville jobba där i sommar men så tänkte jag att jobb som jobb. Huvudsaken är att jag drar in kosing så att jag kan hitta på något skoj! Jag åker ju till Scotland i slutet av juli så en resa är iallafall klar. Men just nu känns sommaren långt långt borta, först är det ca tre månaders (ca 93 dagar) skola kvar med en massa tentor, B-arbete och VFU. Usch jag orkar inte ens tänka på allt som ska göras innan jag får ledigt igen. Just nu är det mycket som snurrar i hjärnan och jag blir alldeles vimsig av allt som händer. Resten av denna dag ska jag spendera med näsan i skollitteraturen. Jätteskoj!

I'm not perfect.

I know I'm not perfect.. But at the end of the day, who is?



Världens bästa farmor.



Idag fyller världens bästa farmor 75 år, grattis älskade farmor. ♥


You made my day! ♥


Snyggingarna nummer ett, Melissa, Odett, Isabelle. Tack för att ni fyllde min dag med massa skratt! Det måste vi göra om snart igen. Kärlek till er! ♥


Hjärtat värker av saknad.

Det gör nästan ont i hjärtat när jag tänker på det. Det dröjer så lång tid innan jag får se lilla älsklingen igen. Finaste glädjespridaren på denna jord just nu. Inte en dag passerar utan att jag tittar på bilder på lillen och känner saknaden. Det händer så mycket på de här månaderna han är borta, han har redan blivit så stor! Jag tror jag dör. Fasters älskade pojke är så fin, jag älskar honom så mycket. Jag längtar efter Nils Åke Alexander! ♥


Titta, är han inte helt underbar?! Hjärtat värker av saknad varje gång jag ser en bild på sötnosen. Världens finaste och mest underbara pojke är han. Jag räknar ner dagarna tills jag få se lillen igen. Älskade lilla vad faster tycker om dig. ♥


Mumsigt!


En av de ca tio olika sorters kakorna på min födelsedag. Kladdkakemuffins med hallongräddglasyr, jag fick till glasyren skapligt trots en trasig spritser. Snygg glasyr eller ej, det var mycket mycket mumma!


Tomorrow


Imorgon kommer dessa två hem till mig igen. Det blir den årliga kvällen hemma hos mig, med mat, skratt, kärlek, prat och värme. Long time, no see. Jag längtar redan. ♥


it's a wish..

jag ser och hör, vill också, jag har en längtan och önskan så stark, men det är bortom denna mark. it's a wish upon a star.


Tårta, hjärna & dator.

Nu är det meningen att jag ska sitta och skriva lite på mitt B-arbete men jag känner att jag orkar inte. Ska nog ta mig en liten tårtbit och vila hjärnan en stund. Men jag måste skriva på arbetet eftersom annars drabbar det inte bara mig utan Johanna också. Det kommer bli tufft, det finns inte en gnutta ork eller motivation i mig just nu. Är fruktansvärt trött. Veckan har varit fullsmockad med saker, födelsedagsfirande, stan med mamma, pluggande, planerande och skola. Ja, och det blir inte mindre saker resten av veckan heller. Men som tur är så är det roliga saker som väntar med några av de bästa. Jag skriver helt osammanhängande nu men jag orkar inte bry mig. Jag är så trööött! Tårta, dator och hjärnarbete är en konstig kombination men det är det jag kommer köra på de närmsta timmarna så att jag får ner inledning och syfte till B-arbetet..

Jordbävning...!!

Hela släkten och familjen höll andan och hjärtat började slå snabbare när vi fick höra om jordbävningen på Nya Zeeland i tisdags. Fredrik, Annika och Alexander befinner sig på Nya Zeeland men tack och lov INTE på sydön där det varit jordbävning utan på nordön. Om jordbävningen kommit 48 timmar senare hade de kanske inte överlevt eftersom de skulle åka till Christchurch (jordbävningsstället) då, det är hemskt att ens tänka tanken att de kanske hade hamnat mitt i jordbävningskaoset. Hotellet de skulle bo på är helt söndersmulat, det är helt sjuk. Jag får rysningar bara jag tänker på det. Ibland har man verkligen tur i oturen! Skyddsänglarna vakar över den lilla familjen. Jag vill bara att de ska komma hem nu! Alexander växer så det knakar, mamma berättade att Fredrik sa att de satt och åt medan Alexander låg på golvet och lekte. När de kollade ner på golvet så var Alexander helt plötsligt borta. De hittade honom under soffan, han hade sett någonting där under och krupit dit. Haha, det tyckte jag var jättekul! Det är min lilla älskling det. Tjock, glad och riktigt gó! Jag fick ett samtal och ett mail från Fredrik på min födelsedag med helt underbara bilder på lilla gosispojken. Han är så jämarns söt, och väldigt lik sin pappa. Alexander är pappa upp i dagen. Nu är det "bara" lite mer än 100 dagar tills den lilla familjen landar i Sverige igen. Jag ska lätt hälsa på dagen efter de kommer hem. Jag saknar dem!


Finfina familjen i soliga och varma Nya Zeeland.


Den tog sig och blev bra!

Jag fick en underbar födelsedag till slut trots att jag hade några motgångar, som att jag tex lyckades ha sönder en porslinsform och som att spritsern pajade helt när jag skulle använda den plus att farmor och farfar fick förhinder i sista sekund. Men som sagt trots detta blev födelsedagen lyckad. Jag hade jättetrevlig och jag fick en massa fina presenter. Min mormor som är världens sötaste gav mig en helt komplett jättefin servis till minne av Bernt. Jag blev verkligen glad, nu kommer jag alltid ha med mig en del av Bernt hela livet. Min fina mormor, hon är verkligen världens snällaste. Jag blev verkligen rörd när hon gav mig den presenten, kanske en av de finaste sakerna jag någonsin fått. Förutom det fick jag även en dammsugare, uplight-lampa, kopparlykta, tvättkorg, torkställning, blommor, smycke, ljuslykta och pengar. Hur mycket fina saker som helst, jag måste gjort mig förtjänt av det och varit riktigt snäll då. Min fina familj är verkligen den bästa av den bästa! Gästerna gick nog inte förrän strax efter halv elva på kvällen och jag somnade då med ett leende på läpparna, tack alla ni som gjorde min födelsedag! Tack till mormor, moster, mamma, Leif, Kristoffer, Emma, pappa, Daniel och Susanna för att ni tog er hem till mig och gjorde min dag denna måndagen. Det var guld värt för mig!

En chans

Du får bara en chans att göra ett första intryck..


Happy birthday to me!

För tjugotvå år sedan kom en efterlängtad liten flicka till världen, till två föräldrar som redan hade tre söner sedan tidigare. Den lilla flickans mellersta storebror blev tillfrågad utav sin farmor vad han tyckte lillasyster skulle heta och han tyckte att hon skulle heta Kurt. Men trots detta så bestämde sig flickans mamma och pappa för att hon skulle döpas till Isabelle. Den lilla flickan blev bortskämd med mycket kärlek från tre storebröder som tyckte det var riktigt roligt att ha fått en lillasyster. Flickans äldsta bror som var väldigt trött ville aldrig gå upp på morgonen så då kom mamman på knepet att använda lillasyster som väckarklocka så hon lade pojkens lillasyster i storebrors säng. Flickan låg inte still och petade, drog i, hoppade och pratade med sin storebror som då vaknade eftersom han inte kunde bli arg på sin lillasyster. Flickans yngsta storebror fick under många år dela rum med lillasyster och blev då flickans lekkamrat, han fick agera nagellackmodell och leka med lillasyster väldigt ofta. Men han lyckades många gånger bli osams med sin lillasyster som då tog ett snöre och knöt upp tvärs över rummet och delade upp en varsin sida till storebror och lillasyster. Men väldigt ofta fick den lilla flickan vara med sina tålmodiga storebröder och leka, och de lekte med henne och hennes dockor. Den mellesta brodern lärde flickan en massa saker om motorer, gav flickan sin första rallyupplevelse på moped. Han stöttade henne i alla lägen och skyddade henne från allt farligt och dumt i världen. Under åren när flickan växte upp skaffade storebröderna flickvänner och de blev den lilla flickans idoler. Flickans äldsta storebror skaffade Johanna, mellersta brodern hade Emma, lika så hade den yngsta brodern också en Emma, som lillasyster alla verkligen avgudade. Det var nog lite spännade att en helt annan tjej kom in i familjen och blev en del av den. Storebrödernas vänner blev flickan också lite kär i och allting var spännande. Nu finns det tre storebröder, tre flickvänner, ett brorsbarn, två föräldrar, två bonusföräldrar, farmor och farfar, mormor, moster och morfar plus en massa farbröder och kusiner i flickans liv. Flickan älskade sina familjemedlemmar, sin släkt och har haft en fin uppväxt med massa fina människor som har passerat hennes liv och vissa stannat för en evighet. Strax efter klockan 08.00 den 21 februari, en tisdag, för tjugotvå år sedan föddes denna flickan och den flickan är jag. Happy birthday to me!

Dan före dan.

Imorgon fyller jag tjugotvå år och ännu ett år har gått. Mitt år som tjugoettåring var riktigt händelserikt och kommer vara den åldern jag kommer ihåg mycket länge! Jag har förberett inför dagen med städning, bakning - bullar och muffins, och ännu mer förberedelser följer idag. Det känns faktiskt inte riktigt som att det är så nära. Imorgon blir det inte den vanliga födelsedagen, ingen frukost på sängen, inga paket på morgonen, ingen som sjunger "ja må hon leva" och ingen ledighet (jag har alltid haft sportlov när jag fyller år). Nu börjar en ny (epok tänkte jag nästan säga) sorts födelsedag där det blir paket på kvällen utav allihop som kommer hem till mig på kalas på en gång, det blir inget utblåsande av ljus och därmed inget önskade av något. Det blir helt enkelt en annorlunda men säkert bra födelsedag för det.
Snart ska jag sätta fortsätta med storstädandet av lägenheten, men först blir det den sista lunchen som tjugoettåring!

Trött och utmattad.

I fredags var äntligen tentan och jag fick blackout och fick tänka länge innan jag kom på vad jag skulle svara på frågorna, jag satt nästan tiden ut innan jag lämnade in den. Jag hoppas att jag får godkänt! Det är så otroligt svårt att veta hur läraren rättar, men rättar hon som jag vill så klarar jag mig. Efter tentan tog jag en välbehövd promenad på 40 minuter hem innan jag vandrade vidare och handlade lite. Jag firade att tentan var över med tacos. Då sköljde minnena helt plötsligt, och oväntat, över mig och jag kände mig ledsen. Jag försökte skaka av mig de jobbiga känslorna, men lyckades inte så jag la mig i soffan och kollade på tv innan jag slocknade tidigt på grund av avsaknaden av sömn flera nätter i rad och därmed utmattningen. Igår hängde jag lite med Emma och vi åkte och glodde på Kristoffers innebandymatch och vi var med om den konstigaste handlingsupplevelsen jag någonsin upplevt innan hon släppte av mig hemma hos mig. Jag la mig på sängen och tog en välbehövd powernap innan jag avslutade kvällen framför en bra film. Jag känner mig fortfarande trött och utmattad men jag hoppas det har gått över tills imorgon.

Han har det bra!

Fasters lilla älskling har det bra i Nya Zeeland. Han trivs hur bra som helst där i värmen. Jag måste erkänna att jag är riktigt avundsjuk! Där har dom ca +30 grader medan vi här i Sverige har -20, snacka om lyxigt! Såhär ser ser Alexander ut på playan. En riktigt söt cooling!


Älskade lilla, jag saknar honom så mycket. Men nu är det bara 110 dagar tills resan slutar och planet landar här i Sverige. Jag längtar ihjäl mig!


Tentaångest!

Om 24 timmar sitter jag där och kallsvettas, förmodligen så har blackouten slagit till och jag har säkerligen panik. Tentaångest på hög nivå! Jag MÅSTE klara mig, eller iallafall få ner någonting på pappret.. Shit, jag är så jävla nervös redan nu. Så alla där ute, håll tummarna för mig imorgon kl 8-11 för då sitter jag där och plågas med tentan. Min hjärna skriker just nu, varför var du så dum att du började plugga igen?, men jag försöker tysta den genom att trycka in ännu mer information..


En droppe till och det rinner över.

Ibland vill jag bara lägga mig ner på golvet och grina och skrika, fast det gör jag ju aldrig.. Men, jag har god lust just nu alltså. Det är lite för mycket just nu och det är jobbigt. Det släpper inte. Jag ger snart upp..


Kämpar på ändå.

Snark, först var det skola idag och sen har jag suttit oavbrutet och pluggat sen jag kom hem. Men nu skriver jag fel hela tiden så det är lika bra att bara köra på att läsa allt som jag antecknat hittills från böckerna istället. Ska sätta mig i sängen och försöka läsa innan jag slocknar. Jag har kämpat på idag, trots migränen som suttit i sen imorse när jag hade musik och rörelselektion. Det gåår inte för mig att röra på mig sådär, men jag kan ju inte skippa lektionen för att jag har ont i huvudet. Då tror folk att jag är helknäpp. Ingen vet, ingen förstår. För mig är vit snö, sol, fysisk och psykisk ansträngning = ont i huvudet, ögonen, migrän = trötthet. Tänk er att kämpa med plugg och ansträngning hela dagen trots att du egentligen måste och borde lägga dig och dra täcket över huvudet för att bli kvitt det mesta av det onda.. Det ni, det är det här jag just nu kallar för kämparglöd mina vänner!

Har påbörjat min resa..

Jag har påbörjat min resa i att plöja igenom all kurslitteratur och sedan försöka anteckna och komma ihåg det jag läst. Lycka till säger jag bara! Det känns långt ifrån bra men vad gör man? Ibland får man bita i det sura äpplet och bara köra på. Det lockar inte att sätta mig här och plugga när jag vet att jag kommer få sitta dygnet runt, dag ut och dag in i fyra dagar nu. Helst skulle jag bara vilja lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet och sova! Det skulle vara riktigt skönt, jag fastnade framför en film på tvn igår så det blev sent. Sen gick alarmet på kl 5 imorse eftersom jag hade glömt att stänga av det. Nu ska jag fortsätta resan genom litteraturens värld..

By the way, glad alla ♥-ans dag!


Dödstrött!

Herregud, jag är äntligen (!!!) klar med VFU-uppgiften! Nu ska jag snart hoppa i säng, sov oroligt och vaknade flera gånger inatt på grund av uppgiften och den kommande salstentan som jag inte vet ett skvatt om. Ja så nu är jag supertrött efter en hel dags kämpande med uppiften och letande, läsande och ihopknåpande av litteraturen. Imorgon är det en ny dag och då ska jag bara kontroll-läsa uppgiften innan jag skickar iväg den och sen ligger allt fokus på salstentan. Nej nu blir det lite tv-tittande innan det är dags att krypa till kojs. Det blir en mycket tidig kväll alltså.

God kväll och framför allt god natt!


Snälla våren kom nu!

Jag vill att våren ska komma nu. Är så trött på snön och kylan. För en vecka sen trodde man nästan att våren var på väg med kvittrande fåglar och plusgrader, men tji fick jag. Snökaos, storm och -18 grader slog till i torsdags och fredags. Troligvis dröjer det väl nästa månad också innan våren kommer lite närmare i april någon gång. Önsketänkande är ju att våren kom nu, och kan den inte komma kan det väl åtminstonde räcka med snö.

Nytt försök

Jag gör ett nytt försök med VFU-uppgiften idag och så får vi se om jag kommer någonstans. Det är så svårt att koppla tre observationer till litteraturen och sen analysera dem och inte ha några egna värderingar eller tankar, bara saker från litteraturen. Vi får väl se hur det går, jag får bara försöka göra mitt bästa så att jag får ner någonting på papper iallafall. Det gäller att hålla sig lugn så att paniken över att jag inte vet vad jag ska skriva, läsa eller göra inte tar över. Måste hålla huvudet kallt.. Håll tummarna för att det lossnar för mig och att jag klarar av att skriva något. Med en ny dag, nya krafter, ny energi och ny inspiration gör jag nu ett nytt försök!


Cause what you don't understand is..



I’d catch a grenade for you
Throw my hand on a blade for you
I’d jump in front of a train for you
You know I'd do anything for you
Oh oh
I would go through all this pain,
Take a bullet straight through my brain,
Yes, I would die for you baby
But you won't do the same



Det går icke..

Det har inte gått alls idag. Jag har kommit på mig själv att jag bara sitter och glor hur länge som helst när jag har fastnat. Nej, det känns som att jag har kastat bort dagen! Jag gav upp för ett par timmar sedan och försöker på nytt imorgon igen. Ibland har man bara sådana här skitdagar och då är det bättre att ge upp istället för att bara sitta och glo. Imorgon återkommer jag till uppgiften med ny energi och nya krafter! Man kan ju inte alltid ha flyt, efter att ha klarat mig felfritt under hela studietiden hittills ska man ju inte falla nu heller. Orken infinner sig nog igen efter en god natts sömn.. Nu ska jag äta något och sedan fika lite med en bit från min otroligt misslyckade men ändå supergoda sockerkaka som jag slängde ihop tidigare.

Vi klickade, jag hickade!



Sofias lilla Liam är helt underbar! Jag är riktigt avundsjuk på henne som har lyckats så bra med honom. Denna 8-månaders pojke och jag klickade riktigt ordentligt igår och han fick mig att skratta så att jag fick hicka! Så underbar. 


Words don't mean nothing

För mig betyder ord i n g e n t i n g så länge man inte kan stödja upp dem med handling. Ord, det är bara ljud, stavelser, bokstäver om man inte kan visa vad orden betyder.


Lång men ändå rolig.

Dagen igår blev lång men absolut inte tråkig. När jag vaknade och tittade ut genom fönstret fick jag nästan en chock, det var hur mycket snö som helst och storm. Jag blev tvungen att gå till skolan eftersom jag inte visste om jag skulle ta mig fram med cykeln. När jag väl kom fram till skolan hade vi en föreläsning och ungefär halvvägs in i den så säger föreläsaren att vår lärare sitter fast i snön och kan tyvärr inte komma och ha information inför salstentan?! Panik! Tentan är nästa vecka liksom och vi har fått NOLL information. DÅLIGT! Så efter föreläsningen gick jag hem och lämnade böckerna sen mötte jag upp Ida och köpte med lite semlor innan vi åkte och våldgästade Sofia och Liam. Vi träffade även på Sofias syster på bussen som också skulle hem dit. Efter några timmar åkte jag och Ida vidare och handlade lite grejer innan vi gick hem till henne, lagade mat och umgicks. Efter en lång dag promenerade jag hem igen och efter några timmar ramlade jag i säng och sov till halv åtta imorse. Då kan man snacka om att jag var trött eftersom jag på senaste tiden vaknat före kl 5.

Dagen idag och resten av helgen ska fyllas med plugg, plugg och lite mera plugg. VFU-uppgift plus salstenta står på schemat nästa vecka. Roligt nog vet jag inte 100% säkert vad som kommer på tentan och vad jag exakt ska plugga på eftersom vi inte fått någon som helst information om detta. Uppsala universitet, tummen upp för er otroligt dåliga information (eller inte!). Det ska bli en riktigt rolig helg det här, jag hoppas att motivationen infinner sig snart för just nu är den som bortblåst!


Som en blixt från himmelen

I tisdags slog det mig bara, jag är över det nu. Thank god it's over! Jag känner varken glädje eller sorg när jag tänker på det. Det har gått upp och ned länge nu, men efter många om och men så är jag redo att lämna det bakom mig! Redo att kasta mig ut där igen utan vetskapen om någon tar emot mig. För att vinna måste man våga sägs det ju. Det slog mig bara, konstigt nog, som en blixt från himmelen att det är bra med det där nu.

En månad.

Idag har det gått en månad sen ditt hjärta och din kropp gav upp och lämnade oss. Jag kan inte förstå att vi måste klara oss utan dig resten av livet, att du inte finns kvar hos oss. Om elva dagar ska jag fira min födelsedag utan dig, på månadsdagen av din begravning. Du var verkligen en person som jag aldrig ville förlora. Aldrig mer HAN och HON, fyris park, pannkaksträffar eller roliga skämt med dig. Det finns bara ett ord för hur det känns, Overkligt! Du lämnade ett stort tomrum efter dig. Bernt Larsson, vi saknar dig här på jorden men vi vet att du har det bra i himlen. ♥


Live laugh love.


Kladdigt värre.



Jag fångade fasters lilla pojke på bild i tisdags när han äter gröt, kladdigt värre. Jag älskar Alexander, han är en riktig glädjespridare och man blir så glad varje gång man ser honom. Han är kärlek för mig, han är världens underbaraste bebis! Fasters lilla sötnos. ♥


Smockfull vecka!

Det har varit en vecka full med mycket skratt, lite tårar, kärlek & mys med barn och en massa annat. Jag blev "fröken" på en dag, VFU:n (praktiken) har inneburit en hel del utomhustid; skridskor i dagarna två och en heldag i skogen. Mitt immunförsvar som inte har varit på topp den senaste tiden tackade och tog emot alla barn- & förskolebaciller, jag åkte på förkylning med halsont, täppt näsa och öront. Superkul, jag som inte varit sjuk på så länge (!!!) (observera ironin). Den här VFU-veckan har varit den bästa av alla veckorna ute på fältet! Barnen var helt underbara, personalen tog emot mig mycket bra, jag har skrattat och lekt så jag själv blivit helt slut, men bussresorna har dock varit väldigt jobbiga och långa. Som pricken över i:et så lyckades jag i fredags ha oturen att ha sönder mina skor, på något sätt så lossnade sulan på ena skon när jag tog av mig dem. Kan man ha mer otur? Som räddarna i nöden så ställde min kära mamma och hennes Leif upp och tog med mig ut på handlings- och shoppingtur igår. Vi började med storhandling på Ica Maxi med mat och lite annat, där jag även stötte på Barbro och Ida. Sen åkte vi hem till mig där jag bjöd på winersemla och vanlig semla, chokladbollar, kaffe och saft innan vi åkte till Gränby cemtrum för en shoppingtur. Där blev det ett par skor, ett bälte och en duk för mig, jag anlände inte hemma i lägenheten igen förrän klockan var närmare 19.30! Det blev en lyckad och trevlig heldag med mamma och Leif, tack för det ni! Efter denna proppade dag så blev det lite tacos framför tvn. Men så mycket var det med den lugna helgen, jag får ta igen det idag genom att bara lata mig.
Annars har veckan inte bjudit på så mycket mer förutom ett hejdå-fika i tisdags. Alexander, Fredrik och Annika gav sig av till Thailand i onsdags och igår bar det vidare iväg till Nya Zeeland. Alla slet och "bråkade" om vem som skulle hålla i Alex i tisdags, men till slut så hade alla fått en dos kärlek av den lille underbara bebisen, som i tisdags fyllde hela 6 månader! Jag kommer verkligen sakna de alla tre, speciellt fina Alexander som kommer vara stora pojken när han kommer hem i sommar. Eftersom skolan inte har något lov så kan jag inte hälsa på folket när de hyr hus i Thailand, tråkigt nog. Men som plåster på såren så får jag åtminstonde åka med till Scotland i sommar och vara barnvakt, och fira Alexanders 1 års dag, när F & A ska på bröllop. Jag längtar redan efter att få se den lilla älsklingen igen. ♥