.

Bokhyllan är numera tre böcker fattigare, men plånboken är 520 svenska kronor rikare! Jag är riiiik!

Idag var det dags för det välbehövliga läkarbesöket som jag väntat på ett bra tag nu. Det blev en orolig natt, med alldeles för lite sömn, jag var så nervös. När jag väl kom in till läkaren tog jag fram min lapp och rabblade upp alla mina "problem". Jag kände mig verkligen som en riktig hypokondriker när jag satt där. Men min läkare tog mig verkligen på allvar och klämde, kände och lyssnade på mig. Sen fick jag vänta i en timme på att få komma in och ta prover. När jag väl kom in så stack sköterskan mig fel så hon kom rakt in i kärlväggen. Det gjorde svinont, och till råga på det så tog hon typ 8 rör blod. Under hela tiden gjorde det så djävulskt ont men jag bet ihop för jag orkade inte att hon skulle sticka om mig. Aj aj aj! Bara för att jag var så duktig så ska jag unna mig en god lunch och lite vila, imorgon drar skolan igång igen.

 

Igår ringde Max kompis och var riktigt bestämd, vi skulle komma dit, punkt slut. Lite nervösa pallrade vi oss iväg och funderade vad som var på gång, och hade inte en enda tanke på att det var halloween. När vi kom fram så var alla utklädda och de hade redan outfitsen klara till mig och Max. Jag var proom-queen och Max fick vara präst. Vi var chockade men det var ändå roligt.. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara kvällen, så jag låter de bilder jag lyckades få till med mobilen tala för sig själva!

Arbetet är inskickat och jag är i full fart med att packa väskan för idag drar jag ut på landet. Jag har hunnit med att reservera böcker på bibblan också inför nästa delkurs. Uppvarvningen som jag har haft de senaste dagarna sitter fortfarande i och jag har hunnit med en massa saker här nu på morgonen och klockan är inte ens tio liksom.

Herregud, hoppas bara att jag kan varva ner ikväll nu när jag är hos Max. Jag längtar så efter att få krypa upp i hans famn och bara slappa.

 

 

Varje dag vi inte är tillsammans så saknar jag honom så att det gör ont. På morgonen saknar jag att det inte ligger någon brevid mig när jag vaknar, ingen att krama om och pilla i håret när man inte kan sova. Mitt på dagen saknar jag att det inte finns någon att äta tillsammans med, gå långa promenader hand i hand med eller bara vara med.. Varje kväll saknar jag att det inte finns någon att krama, berätta för om dagen som har varit eller glo på tv med och luta sig mot när man är trött. Jag saknar min älskling dag som natt och jag önskar inget hellre än att vi kunde uppfylla vår önskan att snart flytta ihop. Då skulle vi slippa alla dessa resor fram och tillbaka som stjäl så mycket tid och energi från oss. Det är tur att vi är envisa båda två så att vi biter ihop och åker för kärlekens skull. Jag skulle ta mig till världens ände för Max skull, jag är beredd att lämna min hemstad och flytta dit han är, bara för att få vara tillsammans med honom. Min älskade lilla fina plutt. Aldrig har jag känt såhär förr, aldrig har jag träffat någon som dig. Jag vill spendera varje dag av min framtid med dig. Du är Kärlek och Lycka. ❤

 

 

Vad känns som hundra timmar och en evighet senare så är jag äntligen klar med mitt PM. Jag har skrivit så att fingrarna har träningsvärk, nacken gör ont och ögonen svider av trötthet. Men jag är nöjd ändå för jag är klar med PM:et en dag innan inlämning.

 

 

Nu ska jag hoppa i säng och sussa sött och imorgon blir det en dubbelkoll att jag fortfarande känner mig nöjd, efter det är det HELG! Som jag har längtat efter denna helg hela veckan. Jag ska bara ta det lungt och slappa tillsammans med min älskling. Så himla skönt!

 

Igår hann jag med en hel del skrivande och kom en bit framåt. Om jag är riktigt riktigt effektiv så kanske jag kan hinna klart idag. Men jag tänker inte stressa för då låser sig min hjärna och paniken kommer krypandes. Jag klottrade ner en massa fakta igår, så idag ska jag väl försöka skriva ihop en bra och sammanhängande text.. Hej å hå, det är bara att kämpa på! 3 av 4 punkter kvar att skriva om och sen bara finslipningen kvar. Tjohoooo, det går framåt.

Igår var jag verkligen helt slut efter helgens bravader med bakning, bowling, tuffa nyheter och kalas. Det kändes som att all ork hade försvunnit. Jag somnade direkt efter kalaset i söndags och ändå så var det så otroligt tungt att hålla mig vaken igår. Det är tur att jag ska till läkaren snart så att jag kan kolla upp vad som är fel. Tröttheten dominerar över mitt liv, vilket inte är okej! Jag sov ganska länge igår på förmiddagen och ändå somnade jag som en stucken gris FÖRE kl åtta igår kväll.. Det är faktiskt inte riktigt klokt. Trots tidig sänggång igår och sen uppgång idag så är jag helt slut. Jag skulle lätt kunna lägga mig och sova ett par timmar nu, men tiden tillåter inte riktigt det. Nej, sömntutan får kämpa på ett par (många) timmar till innan det är dags att sova.

 

Då var det dags att skriva PM igen.. Denna gången är frågorna öppna och man ska själv analysera, diskutera och reflektera över lite olika punkter. Jag hatar dessa öppna frågorna! Har aldrig en blekaste aning om vad jag ska skriva, eller utifrån vilken litteratur jag ska ta saker. Usch! Satt igår och försökte skriva, men jag kom verkligen ingenstans.. Tror jag skrev tre-fyra meningar bara. Det är verkligen hemskt! Och så har man den här tidspressen också att det ska in på torsdag och tiden bara flyger förbi. Jag bestämde mig igår kväll, helt enkelt, för att jag tänker skriva det som jag tolkar tillhör de olika frågorna och sen om jag har helt fel och måste komplettera så har jag ändå jullovet på mig då. Nej, nu ska jag försöka skriva lite innan jag sliter mitt hår av frustration över frågorna!

Jag är som vanligt uppe före tuppen och sitter nu och pluggar för fullt. Har suttit framför datorn sedan klockan fem imorse, eftersom jag bara drömde massa mardrömmar och då var det lika bra att kliva upp istället, så jag funderar på att ta en paus snart och kolla klart på filmen som jag råkade somna ifrån igårkväll. Jag kan bara inte hålla mig vaken på kvällarna, jag somnar alltid runt klockan åtta.. Tröttfia. Hoppas att träningen kan göra att jag blir lite piggare igen, det är väldigt väldigt tråkigt att sova bort hela kvällarna jämt. Igår var jag så duktig att jag ändå lyckades hålla mig vaken hela dagen utan att vila en enda gång vilket, i mitt fall, nuförtiden är ganska ovanligt. Det tar sig..

Häromdagen fick jag mig ett riktigt uppvaknade när jag insåg att min hälsa kanske inte var så bra som jag egentligen trodde. Då bestämde sig både Max och jag att nu är det dags att ta tag i det här med hälsa och motion, så vi skapade en egen träningsplan som vi ska försöka följa nu tre dagar i veckan. Igår släpade Max ut mig mitt i becksvarta mörkret i skogen här ute på landet för att köra detta träningspass vi skapat. Jag kan ju berätta att jag är riktigt mörkrädd också. För att krydda min rädsla lite extra så blev det någon slags kortslutning mitt när vi var inne i den djupaste mörkaste svarta skogen, och ALLA gatlyktor slocknade! Jag trodde jag skulle kissa på mig av rädsla. Det var INTE KUL!  Men men, vi tog oss igenom halva "intervall"-träningen innan Max benhinnor la av och vi var tvugna att gå resten av tiden. Huvudsaken är väl att vi gjorde det i alla fall, sen så kan man ju alltid bli bättre.. Vi får jobba på saken. Nu blir det promenad ikväll och vila på torsdag, för på fredag kör vi igen. Jag är riktigt laddad och det är ändå rätt kul att köra när man är två. Det svåra blir ju sen nästa vecka när jag ska försöka köra detta träningspass själv. Jag får väl se hur det går med den saken, jag är ju som sagt väldigt mörkrädd så släpa sig ut helt själv en mörk höstkväll lockar ju inte direkt... 

 

 

 

Nu lämnar jag stadlivet för ett par dagar och beger mig till lugnet ute på landet istället. Det känns som att det behövs.. Att få plugga i lugn och ro och samtidigt bli servad med mat och sånt underlättar mycket och gör att en stor del av all den press jag känner försvinner. Sen så skadar det ju inte att jag får tillbringa all min lediga tid med min älskling också. Vi är nämligen lediga båda två för att få plugga, han till sitt prov i reglerteknik på torsdag och jag till min uppgift som ska diskuteras och vara gjord på fredag. Det kommer bli värsta pluggstugan hos oss, vi kommer sitta i varsitt hörn och läsa våra egna saker. Lite muppigt men ändå väldans mysigt! Nu ska jag hoppa på bussen ut till bonvischan. 

 

 

Idag är det dags för redovisning av det grupparbete som jag knåpat med i flera dagar nu med två andra. Till redovisningen har jag suttit och fixat och donat med mina redovisnings-kort. Jag har tejpat och skrivit, och pysslat.. Nu är mina färgglada kort klara och jag är redo för vår redovisning.

 

 

Vackra vackra Östhammar.

Idag har jag och pappa varit i Stockholm och busat, lekt och myst med lillplutten. Alexander blev överlycklig när han såg sin farfar kliva in på förskolan, han sprang och hoppade upp i famnen på farfar. Lilla älskade trollunge. Sen hade vi ett sjå och försöka hitta rätt ytterkläder när vi skulle bege oss hemåt. Vi frågade flera lärare men de kläderna som fröknarna sa var Alexanders sa duktiga lila älsklingen inte alls var hans. Till slut efter ett samtal till mamman och lite krypande på golvet hittade vi äntligen rätt och vi kunde vandra hemåt. Alexander tittade med stora ögon och pekade på alla traktorer, bilar och båtar. Det var så spännande tyckte han! När vi kom fram till lägenheten ville lillen bara leka med alla sina bilar och endast med farfar sin, faster fick inte vara med. "Hej då.. gå.." sa han till mig bara. Men efter att farfar hjälpt plutten på toaletten, eftersom två-åringen numera är blöjfri, och lite mer trulande och trixande så fick faster äntligen vara med och leka och farfar kunde börja med middagen. Alexander är alldeles tokig i bilar och vi lekte med hans långtradare och tävlade om vilken bil som kunde åka längst och sen skrattade vi (läs: han) högt. Efter mycket bus på golvet fortsatte vi vårt busande i soffan, där vi byggde kojor med hjälp av en massa kuddar. Det var minst lika roligt som att leka med bilar tyckte lillen.

 

 

När vi busat, skrattat och lekt så vi var alldeles slut satte vi oss och tittade på favvo-filmen BILAR en stund innan det var middags-dags. Vi åt korv och potatismos, Alexander smaskade och åt riktigt duktigt! Sen var det bad-dags och det var återigen bara farfar som fick hjälpa till. Efter att ha plaskat ner farfar helt och blivit påklädd av faster fick vi äntligen gosa med lillen. Han satt i farfars famn och drack välling innan de gick och läste bok efter bok. Efter en timmes läggningsförsök så somnade lillplutten äntligen! Vi hade det så mysigt och nu är faster inte längre favvon, nu duger de andra också.

 

 

 

Detta mumsiga var vår lunch igår. Mycket mycket gott!

Yes! Jag är äntligen klar med den utredande texten och jag höll min tidsplanering gott och väl. Det känns så himla skönt! Men jag ska kolla igenom den igen en sista gång om ett par timmar, innan jag skickar in den. Sen blir det städ och läsning av boken som ska vara sammanfattad till nästa vecka. Fast först så tänker jag vila en stund och återfå krafterna, eftersom jag vaknade lika tidigt idag som alla de andra dagarna... Men JAAAAA, jag är klar!

Klockan 04.15 tyckte min kropp att jag hade sovit klart, efter flera timmars vridandet och vändande hit och dit i sängen, så jag klev upp och åt frukost, sen satte jag igång med skrivandet. Idag var det faktiskt riktigt mysigt att sätta sig och skriva framför datorn när höstmörkret fortfarande befinner sig utanför fönstet. Jag får se hur länge piggheten håller i sig idag, men jag har tänkt att bli färdig till middagen tänkte jag. Med andra ord så är det bäst att jag passar på att skriva medans jag fortfarande är pigg!

 

Hm, det var nog lite svårare än jag trodde att skriva en sådan här utredande text om lärande, undervisning och det pedagogiska perspektivet.. Sitter och klurar på hur mycket som ska vara med och hur man egentligen ska skriva, alltså vilket språkval man ska ha. Nu har jag mest bara klottrat ner en massa "fakta" från alla böcker och avhandlingar, sen tänkte jag skriva om allting. Jag har väl cirkus 4-5 frågor kvar att klottra ned fakta på, sen är det dags att börja omskrivandet. Än så länge känner jag ingen stress överhuvudtaget (!!!), jag är lugn som en filbunke. Jag försöker ta en fråga i taget och ta många korta pauser så att jag kan röra på mig lite. Igår fick jag så ont i nacken, vilket ledde till att jag fick ont i huvudet, näsan och tänderna också, så jag fick ge upp pluggandet ganska tidigt. Det enda som hjälper när jag får sådär ont är att vila och sova. Men på grund av för lite stimulans och rörelse igår så kunde jag inte sova inatt, så jag vaknade runt kl 4 imorse. Skitkul liksom, nu är jag ju råtrött! Jag får jobba på några timmar till, sen kanske jag kan ta en powernap så att jag piggnar till lite grann. Det är jobbigt att plugga när man är så trött, man blir så seg och trögfattad då. Jaja, det ordnar sig! Jag har ju trots allt imorgon och på torsdag på mig också. Fast jag ska försöka få min käre bror att läsa igenom texten imorgonkväll så att jag får en second opinion, man blir ju blind för sina fel till slut när man suttit i flera dagar med samma text. Så, mitt mål är att vara helt färdig imorgon och sedan finslipa bara på torsdag innan jag skickar in den. Hoppas jag håller det nu.

 

 

Just nu sitter jag och knepar och knåpar ihop en utredande text, som är vårat första prov, om en massa saker inom specialpedagogik. Det är ganska klurigt och svårt faktiskt, då instruktionerna är otydliga och luddiga. Men äh, jag kämpar på. Är rätt så nöjd ändå, jag tror jag kan få ihop en ganska bra text bara jag lägger manken till, eftersom jag redan läst all litteratur, och sammanfattat samt plockat ut det som är viktigt, som ska användas till denna text. Jag har bara en endaste bok kvar som jag inte läst, så den tänkte jag försöka att skumma igenom ikväll. Det flyter på rätt så bra med skolan, mycket att göra men ändå så är kursen rätt så intressant och kul (än så länge i alla fall, måste jag tillägga). Kursens upplägg känns faktiskt riktigt bra och läraren är väldigt duktig på att fånga allas intresse. Det är inte många lärare som fått mig att känna så, det är absolut värt två tummar upp! Nu ska jag ta en liten paus och dricka lite C-vitamin så jag återfår lite styrka, sen blir det till att skriva på ett tag till innan jag tar en promenad som sedan följs av skumma igenom sista boken. Planering, planering, planering - det är A och O för att stressen inte ska sätta tänderna i mina nerver och mitt psyke. Jag börjar bli ganska duktig på det där med att planera veckorna nu. Lagom såhär till slutet av utbildningen. Fast än ska jag nog inte ropa hej - jag kanske tappar min målmedvetenhet vartefter, vem vet?!