.

Lösenordsskyddat inlägg - klicka här för att öppna.

Här sitter jag, alldeles själv, och äter lunch. Den enda jag känner på den här kursen, Johanna, är sjuk idag och alla andra från kursen bara försvann, gick upp i rök. Känner mig uttittad, mobbad och riktigt ensam. Direkt när jag blir ensam så blir jag så osäker och känner mig så fruktansvärt uttittad, det känns som om alla tittar snett på en när man sitter själv. Nu ska jag i alla fall packa ihop och gå på föreläsning..

Appen för mobilbloggning fungerar inte så tills den kommer igång igen så kommer det nog vara rätt så tyst här då jag varken har tid, ork eller lust att sitta framför datorn.

Så tills dess - Simma lungt..

Häromdagen vaknade jag upp till ett konstigt mail som hade skickats från min mammas mailadress. Jag informerade henne om det och hon bytte lösenord och sedan dess har det inte kommit några fler mail. Imorse när jag vaknade fick jag en, inte så glädjande, överraskning. Det visar sig att min mailadress också blivit hackad och en jäkla massa skräpmail har skickats från min hotmail. Lagom kul när man befinner sig i ett tält på en camping långt hemifrån utan tillgång till dator. Jag får helt enkelt hoppas att inga mer knäppa mail skickas innan jag kommer hem och kan byta lösenord. Men, OM ni har fått ett konstigt mail från mig - radera det för det är inte jag som skickat det!

... Men här sitter jag och pluggar, såhär klockan sju på en lördagsmorgon. Det gäller ju att passa på medan Max fortfarande sover och det fortfarande är lungt och tyst! Lite senare ska vi nog ta en promenad, hand i hand, längs havet. Vi ska bara ha en lugn och stillsam helg så att jag kan vila och bli kvitt alla dessa envisa bacillusker som plågar mig. Nu ska jag återgå till "vägar in i skriftspråket".

Tjingeling.

Det borde vara olagligt att ha såhär ont i halsen och örat! Jag blir ju knappast bättre, snarare tvärtom. Hoppas på att ett mirakel händer så att jag mår mycket bättre imorgon. Jag står nästan inte ut längre, har lust att kapa av mig örat för att det gör så ont och jag vill bara gråta för att det gör så fruktansvärt ont överallt. Buhuhu, nu tycker jag faktiskt lite synd om mig själv!

Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor, jag kan inte ens stå när du inte ser på
och färglös som en tår blir jag utan dina andetag.

Jag saknar att kunna skriva av mig här i bloggen, saknar att skriva ner det som senare blir fina minnen. SÅ nu är jag tillbaka igen. Lite gladare, lite tröttare, lite mer skrivsugen. Tjoho, nu kör jag igång igen!

I lördags fick jag mig verkligen en tankeställare, jag fick veta något jobbigt som jag inte visste förut. Det gjorde ont i hjärtat att få höra en person som har betytt och betyder så mycket för mig säga de orden. Utöver det så har det hänt så mycket den sista månaden, lite för mycket. Känner inte direkt att det är något jag vill dela med mig av just nu heller. Jag har verkligen inte haft någon lust för fem öre att blogga. Återkommer igen när motivationen kommit tillbaka. Så det blir återigen ett blogguppehåll på obestämd tid - en dag, en vecka eller en månad, vem vet? Det enda jag vet är att jag behöver och vill ha en paus nu.

I'll be back..

Tar en fikapaus på några minuter och lyssnar på lite musik. Ska även smälla i mig någon värktablett mot nack- och huvudvärk. Det onda har inte släppt från gårdagen, har fortfarande lika ont, om inte lite ondare. Tack vare en dag för fyra år sedan - that's my life. Smärta dag som natt, dag ut och dag in. Men nog om det dåliga, här kommer en bra låt.

There was a time
I thought, that you did everything right
No lies, no wrong
Boy I, must've been outta my mind
So when I think of the time that I almost loved you
You showed your ass and I saw the real you
Thank God you blew it
Thank God I dodged the bullet
I'm so over you
So baby good lookin' out

Efter lite mer än ett år i lägenheten så har jag plockat ännu lite fler vuxenpoäng. Jag har skaffat parkeringsplats! Det känns jäkligt skönt faktiskt, nu kan jag ha folk över när som helst utan att de ska behöva tänka på var de ska parkera och på att de måste betala en massa. Platsen är precis utanför mitt fönster också så jag kan ha uppsikt över den. Härligt!

Dags för en blogg-bomb kanske? Jag vet att uppdateringen varit usel den här sommaren. Funderar faktiskt lite smått på att lägga ner bloggandet. Kanske för att jag inte hinner med den lika mycket längre. Går jag inte i skolan så jobbar jag, och jobbar jag inte så är jag bortrest. Well well, vi får väl se hur det blir med den saken. Jag verkar ju inte kunna ta beslutet att sluta blogga så det få väl bli lite ströbloggning här å där. Men nu kommer iallafall en hel drös inlägg på en gång för sen blir det nog inte mer innan jag är hemma från Skottland igen.

Blogg-bomb coming up!

Träningvärk - i vader, ben och fötter. Mycket gående och många långa promenader de senaste dagarna har gjort susen antar jag.