.

Och så går jag på penicillin igen.. I torsdags kväll sent fick jag akut ont i vänster öra. För mig som haft problem med öronen en miljon gånger förut, så var det helt självklart att det var akut öroninflammation. Eftersom klockan var alldeles för mycket för att åka till närakuten så fick jag bara bita ihop och trycka i mig ipren. Natten spenderades halvsittandes i sängen i hopp om att få somna en liten liten stund och få slippa smärtan. Dock så blev det inte mycket sömn den natten. Klockan fyra på fredags morgonen bubblade det till och trumhinnan i vänster öra brast av trycket. Blod- och varblandad vätska forsade (kändes det som) ut och det var bara att inse fakta, att jag inte skulle kunna gå till praktiken utan var tvungen att ta mig till en läkare. Exakt på klockslaget 7.00 klev jag in på närakuten och fick sen träffa en jättebra sköterska som skickade mig vidare till en superbra läkare. Läkaren konstaterade att "tror du inte att du har en rejäl öroninflammation på det här (vänstra) örat" när han kikade in i första örat. Han kollade sen i höger öra och påpekade att "tame sjutton, tror du inte att du har en öronflammation på detta öra med..". Så var det med det, han skrev ut penicillin, avsvällande tabletter och avsvällande nässprej. Jaa, två veckor av praktiken har gått och jag är inne på min andra penicillinkur denna månad. Lagom kul. För att summera min helg hittills kan jag väl skriva - akut öroninflammation = två brustna trumhinnor = dövhet och olidlig smärta. Jag hoppas att jag är bättre tills imorgon så att jag kan gå till praktiken, men just nu ser det inte så ljust ut. Det lutar åt att det blir ännu en dag hemma imorgon...