Och så var det måndag...
Är helgen redan slut? ÅH NEJ! Dagen igår gick i vågor, när jag trodde det gick bra så föll allt pladask igen och sen fick jag flyt igen och så där höll det på. Min klasskamrat, Helena, blev räddaren i nöden. Vad skulle jag göra utan henne? Hon klargjorde i alla fall vissa saker lite grann. Hon fick mig att förstå att jag är inte ensam om att inte fatta ett skit av vad som ska skrivas. Det är väl bara och klottra ned lite saker, för det är ju ändå bara ett utkast, och sen så får läraren helt enkelt klargöra imorgon vad vi ska skriva. Ikväll får jag sitta och skriva så länge jag orkar och sen så blir det som det blir helt enkelt. Nu ska jag skriva klart observationerna och skicka in dem innan jag kilar till bussen. Jag klarar det!
Kommentarer