.

Jag har inte lagt mig ner och gett upp utan jag kämpar vidare. Ledsen, det kommer jag vara ett tag men jag har börjat inse hur det ligger till nu. Fem dagar har gått och livet rullar vidare. Jag dränker mig i skola, jobb och omgiver mig med nära och kära. Jag tänker hela tiden att imorgon är en ny dag och jag klarar mig igenom den också. Jag är en stark människa säger alla till mig, men i sådana här stunder känner man sig som en liten ynklig snorvalp. Man bygger upp en fasad, ett skal, som alltid ler och skrattar men sorgen den finns kvar. Men hörni, jag ska se att vipps så har det gått en, två kanske till och med tre veckor och jag lever säkert då också.. Kämpakämpakämpa! Jag är duktig, jag är stark, jag kan!

En god nyhet mitt i det gråa dystra, fick ett VG- på första hemtentan. Jag är glad för det måste jag erkänna.