.

Nu finns det inte mycket saker kvar i lägenheten, det ekar när man går genom den. Samtidigt som det känns roligt att jag ska flytta så känns det vemodigt. Jag älskar verkligen min lägenhet, den är otroligt fin och har varit en helt perfekt första-flytta-hemifrån-lya. Den har gett mig tre fantastiska år som har varit väldigt händelserika. Jag har många minnen härifrån, både bra och dåliga. Mest positiva och fina såklart! Tänk att det redan gått tre år sedan jag köpte denna lägenheten i ilfart och flyttade hemifrån. Det var nog det bästa jag gjort! Nu är det trots allt dags för mig att gå vidare i livet och ta nästa steg mot vuxenlivet. Mot sambolivet i ny stad med nytt jobb och nya äventyr! I slutändan blir det nog riktigt bra och jag tror verkligen inte att jag kommer att ångra mig. Om cirkus två månader är lägenheten ett minne blott och jag får skapa nya minnen tillsammans med min fina älskade istället. En och annan tår kommer nog fällas den dagen då jag lämnar ifrån mig nyckeln till lägenheten där mitt framtida liv startade, men jag vet att det kommer bli bra. Men, som sagt, det känns vemodigt, det är lycka och sorg i en salig blandning. Inatt ska jag verkligen njuta av att sova i min egna säng själv i min egna lägenhet för efter idag kommer dessa nätter att bli väldigt få..