.

Jag saknar er. Våra vägar möttes när vi gick i åttan, vilket snart är åtta år sedan nu. Här är ett kollage på en liten del av allt det vi gått igenom under alla år som vänner. Vår vänskap började med att vi var "Z.I.M.S.O.N." sedan blev vi bara "M.O.S.I." och nu är vi bara Melissa, Odett och Isabelle. I vått och torrt har vi hållt i ihop men på sista tiden har vi glidit ifrån varandra mer och mer. Alla har vi skaffat våra egna liv och nya människor har kommit att betyda mer för oss. För varje år som går så blir det mindre tid för varandra. Detta är synd tycker jag för ni är de vännerna som jag alltid haft oavsett skratt, gråt, svett eller blod. Tjejer, vi håller på att växa upp och våra liv har utvecklats åt olika håll och nu har vi helt enkelt valt olika vägar här i livet. Oavsett hur lång tid som gått så är det alltid lika härligt att träffa er igen, ni får mig att skratta och må bra. Jag önskar att jag alltid kunde få stanna kvar i våran lilla vänskapsbubbla även om jag vet att man en dag måste växa upp. Ni är en del av mitt liv och kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta som mina bästa och närmsta vänner under de här fina åren oavsett vad som händer och sker i framtiden. Alla dessa minnen och ord som finns att säga om denna vänskap, jag skulle kunna skriva i all evighet men jag skriver kort och gott bara en sak till nu. Jag älskar er, tack för att ni finns och för att ni funnits som mina vänner i åtta hela år. ♥