.

Min farmor med sitt barnbarns barn.

Livsgnistan finns alltid där för oss alla, men finns det något mer underbart än att se hur en liten krabat som Alexander kan ge så mycket glädje till så många? Fredrik och Annika har inte bara förändrat sina egna liv, utan även alla i sin närhets liv. När jag tänker på Alexander känner jag glädje, kärlek och inser att han verkligen är ett underverk! Vi ger vår kärlek och får så mycket mer tillbaka. Han bringar lycka till oss alla. Nils Åke Alexander, du är älskad av oss alla! ♥

I cannot cry
Because I know that's weakness in your eyes
I'm forced to fake, a smile, a laugh
Every day of my life

Because of you
I find it hard to trust
Not only me, but everyone around me
Because of you
I am afraid

And now I cry
In the middle of the night
For the same damn thing

ibland spricker bubblan, man vaknar upp från drömmen och inser att det verkligen var för bra för att vara sant..

Jag har bestämt mig för att ge det en chans året ut, åtminstonde till jul. Så händer det inte något dramatiskt under den tiden så har jag cirkus två månader på mig att känna efter hur allt känns. Då vet jag vad jag kan önska mig i julklapp av tomten då.. Just nu har jag bara en önskan och jag hoppas av hela mitt hjärta att den går i uppfyllelse! Jag hoppas tiden räcker till bara.

it's cold out, but hold out..

ibland kan det bästa vara det sämsta..

Min älskade storebror och hans fina son ♥

Wohooo är så fucking jävla glad! Jag klarade den första salstentan! Helt ärligt trodde jag på en omtenta där, hade till och med bokat in den lördagen då omtentan är i min kalender. Haha, tänk så dumt det är när man inte tror på sig själv.. Min mamma brukar alltid säga att jag måste tro på mig själv, jag är så otroligt hård mot mig själv. Det är något jag får jobba på. Kanske ett blivande nyårslöfte, att tro mer på mig själv?! Vi får väl se. Jag är så stolt att jag klarade mig iallafall :) Nu över till en annan tenta - den stora avslutande avgörande sluthemtentan!

Imorgon är det sista dagen på praktiken på några veckor. Det ska bli så jäkla skönt att slippa gå upp så tidigt på morgonen men jag ser icke fram emot att gå tillbaka till skolan! :( Imorgon efter praktiken ska jag skyndaskyndaskynda till affären och köpa bikarbonat, sen ska jag hem och baka innan Philip kommer hit. Alldeles för lång tid har gått sen vi sågs sist! Med andra ord jag längtar tills imorgon för det blir triss i me like saker - praktik, baka och kille. :) Just nu sitter jag här och typ halvsover, är så sjukt trött redan fast det är ju inte så konstigt med tanke på att jag gått upp klockan fyra varje morgon den här veckan.. Jag ska nog kanske lägga mig jättetidigt ikväll så jag orkar med morgondagens aktiviteter plus den fullspäckade helgen som bland annat innehåller ett kalas.

Good night my friends!

Hipp hipp hurra för Kristoffer som blir 26 år idag! Han ska akta sig för ikväll får han oväntat besök, av mig! :)

Allting går med lite vilja och jävlaranama, jag har sagt det förr och jag säger det igen! Det går OK just nu, VFU:n är bra förutom att jag måste gå upp mitt i natten och ta bussen eftersom förskolan ligger långt mitt ute i ingenstans! Livet i övrigt går OK, jag har precis ägnat mig åt något jag verkligen älskar - BAKA! Imorgon fyller Kristoffer år och jag ska överraska honom med äppelmuffins. Jag vet en annan kille som älskar sånt, kanske kan spara en åt honom vi får se.. Jag måste säga att det är skönt med lite avbrott i skolvardagen, VFU är alltid bra även om det är dåligt. Jag älskar barn och det är alltid roligt att vara med dom och få pröva på verkligheten. Men allra skönast, just nu, är att efter en låång dag med massa barn och surr få sätta sig på en lantisbuss, slappna av och bara sova! :) Att bero på sova så ska jag nog göra färdigt allt nu innan jag ska lägga mig i min sköna säng och glo på tv. Det är skönt när man är lite fryssen som jag är för jämnan nu när det är ruskigt höstväder och man är ute halva dagarna. Äsch jag kanske skippar disken och spar den till imorgon.

Take it easy, take it slow. Burr!

Han var gårdagens stora hjälte. Tacktacktack för att du finns! Syskonkärlek på hög nivå! ♥

Han är kärlek för mig! ♥

Det har varit en helg full med mys med brorssonen och massa människor. Men det har även varit tufft den här helgen. Igår hämtade jag Annika och Alexander vid tåget och vi promenerade hem till mamma där Leif även var. Alexander bubblade och pratade länge innan han tröttnade och ville äta istället. Vi åt lunch, gick på promenad. Sen kom mormor, Bernt och moster M över på lite fika och bebisträff. Efter några timmar åkte de och Daniel kom istället och vi åt middag och efterrätt. Under hela dagen gick allas kameror varma och sen var både Alex och vi trötta så vi ramlade i säng. Jag stannade över natten och sov därmed bredvid Annika i dubbelsängen. Det gick väl sådär, jag fick känna på småbarnsförälderlivet för en natt kan man säga och jag tror jag väntar några år innan jag känner på det igen.. Idag åt vi frukost och Alex pratade och skrattade för fullt. Han har blivit så duktig! Några timmar senare promenerade vi fyra iväg till Kristoffer och köpte med oss lite mat. Så nu har hela familjen träffat lillen den här veckan. :) Imorgon åker bussen från stationen 07.15 till praktiken så det blir en lugn kväll med tidig sänggång för mig om jag ska orka med alla nya intryck imorgon!

Annika och Alexander kommer hit till Uppsala, jag ska hämta dem vid tåget om några timmar. Sen går vi hem till mamma och äter lunch sen får vi se hur fortsättningen på dagen blir efter det. Det ska bli så roligt. Kameran följer med idag också. Jippi, jag ska mysa lite med Alexander idag också! :) Nu ska jag städa här hemma och fixa mig lite innan jag vandrar iväg. Jag längtar ihjäl mig efter bejbin, han är så söt och myspysig!

Bye bye!

Jag har en vän som alltid har ett colgatesmile. Hon förtjänar det bästa och det minsta jag kan göra är att tillägna detta inlägg till henne. Ida, keep going strong! :)

Älskade lilla, så söt, så underbar ♥

Två månader har gått sen den där dagen och jag trodde att det skulle vara en lycklig dag idag men det känns bara som en sorglig dag.. Hur går man vidare nu, vad gör man? Jag vet att livet är som en berg- och dalbana men just nu känns det som ett väldigt djupt stup. Nej jag vet inte hur jag ska göra, får ta mig en riktig funderare på hur jag ska gör för att klättra uppåt på stegen igen..

Om några timmar åker jag en tur till Stockholm för att träffa fasters lilla pojke! Tänk, tiden går så fort med bebisar. På bara en vecka har dom växt och förändrats lite. Nu får jag mysa lite med honom idag och sen på lördag igen. Bilder kommer definitivt tas i mängder idag så ni kan nog få se en. :)

Jag vill ha sommar, sol och smultron på landet igen! Det försvann alldeles för fort. :(

... No I just don't know anymore?!

Du får inte stjäla av min godhet för att fylla upp ditt hål. Du får inte ha mig som en dröm när jag vill va din verklighet, du får inte säga att du hoppas om du inte tror du vet. Men du får ta den tid du behöver för att förstå vad det är du vill, du får be en bön att tiden du behöver räcker till..

- "jag vaknade klockan fem av att han låg och pussade på mig.."

Min mamma är den mest underbara människan som går i ett par fötter just nu.
Hon finns alltid där för mig i vått och torrt.
Jag säger det allt för sällan, tack för att du finns mamma! ♥

Lördag eftermiddag kom Philip hit, jag mötte upp honom vid stationen och vi gick hem till mig och fikade massor med olika bakverk, han blev jäkligt imponerad på min bakkunskap :) Sen satte vi oss och glodde på filmen SALT, men halvvägs in i filmen lämnade jag honom och började göra ordning middagen. Jag bjöd Philip på Fläskfilé med curry och banan och ris, det imponerade också. Sen lämnade vi bara all disk och impulsbestämde att vi skulle gå på bio (som vi för övrigt alltid gör, det är lite av våran grej) med en halvtimme kvar till filmens start. På en halvtimme hann vi kila ner till biografen och köpa lite popcorn, chips och läsk och smita in till våra platser, bra jobbat tycker jag! Filmen var inte superbra men det gjorde inget för vi var ju ändå tillsammans.. När klockan var strax efter 23 var vi hemma och vi satte oss i soffan och ja, vad tror ni? Självklart tittade på film och pratade lite. En timme senare när båda var så trötta att vi låg i min lilla soffan och sov. Morgonen efter hände något som väldigt väldigt sällan händer. Philip hade en sådan lugnande inverkan på mig, jag kände mig så trygg där i sängen så jag sov ända till halv tio?!! Jag som brukar vakna senast 7, det var väldigt skönt tycker jag :) Sen åt vi lite frukost, jag mackor och Philip POPCORN! Haha, han är minst sagt lite tokig. Sen när han packat ihop sig så traskade vi ännu en gång till tågstationen, kollar på tv-skärmen när tåget ska gå och inser att Philip precis missat tåget och nästa skulle gå om en timme. Synd för honom, tur för mig! ;) Vi kilade då ner till stan och åt på Burger King, sprang sen tillbaka, tog farväl av varandra och han gick på tåget.

Nu har jag imponerat lite på Philip och visat vad jag kan göra för något, next time är det hans tur att imponera lite på mig.

Du är så svår att nå,
om jag dig ändå kunde förstå..
 

Jag fastnade för texten på denna låt, bra text måste jag säga!



Baby please, don’t walk away
I get down on my knees, I’m begging you, stay
Baby, baby please, it’s just hurting me so...

Livet är inte alltid en dans på rosor, men en svävan på moln då..?

Bara för att sätta lite färg på tillvaron.

Jag har haft en tuff vecka hittills med lite sömn och ett virrvarr av tankar och känslor. Skolan har varit extra superjobbig. Men ikväll, bara för en kväll, ska jag återigen få bli mammas lilla flicka. Jag åker dit senare kväll för att hon ska färga mitt hår mörkt och sen ska jag bli bjuden på mat. Det ska bli skönt att bli lite ompysslad efter en sådan här pissig vecka! Men life goes on och nu har jag två dagar att ta igen mig på och imorgon kommer han hit, jag ska bjuda på middag, vi ska troligtvis gå på museum, med mera. Nu ska jag försöka prata lite med Daniel och se om han han fixa fram en bra telefon till mig eftersom min nuvarande typ har gett upp. Min telefon är en utav mina käraste ägodelar, det är min enda kommunikations länk med mina nära och kära! Så jaa, kanske kommer en bild på nya hårfärgen under helgen, fast bara om jag har tid och ork.

Byebye.

.... I just wish life had a rewind button, then I would press it right now!

Här kommer ännu en bebisbild, på mig och lilla Elin från i fredags!

... jag är unik, ingen annan lik.

(VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG!!)

Jag har haft en helt underbar helg, den bästa helgen någonsin tror jag! Helgen började i fredags med en tågresa till Stockholm. Väl framme i Stockholm tog jag tunnelbanan hem till Fredrik, Annika och Alexander. Annika hade många bollar i luften och Alexander var gnällig och grinig, men så gav Annika lilla Alexander till faster Isabelle och bebisen blev helt knäpptyst! Alexander satt i min famn och rynkade ögonbrynen (som tillsammans med ögonen är exakta kopior av pappa Fredrik!), han undrade nog vem han hade kommit till. Haha, det var ju ett tag sedan nu men efter ett tag började lillen skratta och le när jag pratade med honom. Åh, det var helt underbart! Min älskade två månaders bebis! Mitt hjärta smälte och jag blev nästan tårögd för att jag blev så glad! Någon timme senare, när jag precis vaggat Alexander till sömns, kom även Annikas kompis Therese och hennes fyra månaders bebis Elin på besök över lunch. Det blev dubbelt upp för mig, jag var överlycklig eftersom jag har en sådan otrolig förkärlek till bebisar! :) Efter mycket mys och många pussar på bebisarna gick vi ut på en liten handlingstur. Annika var så otroligt snäll, jag fick ta hand om min älskade brorsson hela dagen och dra vagnen när vi var ute. Jag tackar och bugar för den dagen men, jag var inte bara gäst utan en stor hjälp för Annika under hela den dagen. Hon kunde göra allt i den takten hon ville utan att behöva tänka på lillen, hon tackade och bad mig komma snart igen. Efter ca sex (!!) timmar hos Annika och Alexander så tog jag tunnelbanan till Philip. Denna helg fick jag äntligen se hur han bodde, det var väldigt fint och mysigt. :) Philip tog med mig på en tur i bilen och vi åkte till Vällingby och käkade och myste lite. Sen åkte vi vidare till stan och gick på bio, Grown-ups, den var så jävla bra och skitroligt!! När vi äntligen kom hem igen var väl klockan halv tio och jag var vråltrött efter en lång bebisdag men vi myste ner oss i soffan och tittade på tv. Där fastnade vi till halv ett då gick vi och la oss men det slutade med att vi låg och pratade till halv tre på morgonen vilket inte är så bra när jag är så morgonpigg.. Jag vaknade väldigt tidigt dagen efter, närmare bestämt halv sju! Philip den sjusovaren sov ända till elva och då drog vi till Vällingby igen och käkade på Subway. Mumsigt värre! Eftermiddagen gick åt till att Philip visade mig runt i gamla stan och på postmuseet eftersom han är postanställd. Philip ville ha revansch i Bowling men eftersom han inte har någon Nintendo Wii blev det riktig bowling. Han sopade banan med mig, jag förlorade stort! Efter en fullproppad dag åkte vi hem och fikade, gjorde tacos och glodde på film. Jag var så trött vid det här laget så ögonen nästan gick i kors, Philip var lika trött han så det slutade med att vi gick i säng klockan tio! Haha! :)

Nu är jag hemma igen helt slut efter den här hektiska, utmattande men helt magiska helgen och jag saknar alla underbara människor som har gjort den här helgen till den bästa på länge!

... av underbar livsglädje, jag kunde inte fått bättre!